Andra helgen i februari (2009) var det riktigt vintervackert med 20 cm nysnö och solsken. Det började snöa på torsdageftermiddag, fortsatte på natten och hela fredagen. Trots att det mestadels snöade väldigt stillsamt blev det över 20 cm. Och Tulsa har dragit runt så snön har yrt. Att hon gillar snö har vi vetat sedan valpåret. Då kom rejält med snö runt nyår 2005-2006. Sedan bättrades snölagret på i lite olika omgångar och låg kvar till början på april. Sedan dess har det inte varit sådär rejält med snö - förrän nu. Och det blev verkligen en påminnelse om att Tulsa gillar snö. Husse som är avtalspensionär från posten sedan början av sommaren 2008 känner sting av avund för den väldiga energin och glädjen som snön utlöser hos Tulsa. Husses första reaktion är tunga suckar över att behöva skotta och få snö i skorna. Fast när han vaknade i lördags med sol, klarblå himmel och vackraste tänkbara snölandskap - och skottningen undanstökad på fredageftermiddag - så var mycket förlåtet. När han sedan gav sig ut på promenad i skogen med Tulsa och känder hennes väldiga lekfulla snöenergi så kändes det plötsligt härligt med snö och riktig vinter. 

Här kommer en liten bildsvit från lördagens och söndagens snöpromenader! Det börjar med en svit på sex bilder på temat snöspring.

Ovan: Snöspring 1.

Nedan: Snöspring 2.

Ovan: Snöspring 3. Notera de flaxande öronen på dessa tre första bilder. Man kan nästan tro att hon använder öronen för att riktigt få upp farten.  

Nedan: Snöspring 4. Här har Tulsa fått upp farten. Husse undrar om hon lagt ner öronen för att minska luftmotståndet. Full fart mot husse! Med denna hängivna blick och denna okuvliga energi så smälter husse återigen visavi denna ofta busiga och egensinniga varelse och fylls av en stor, varm Tulsakärlek. 

Nedan: Snöspring 5.

Nedan: Snöspring 6.

Ovan: Härligt att bara lägga sig i den gnistrande snön!

Nedan: Husse har verkligen förstått att den för honom doftlösa snön är full av lukter för Tulsa. Och är det något spännande så tvekar hon inte att köra ner nosen så att hon får snö upp till öronen. Husse tycker att hon utstrålar en lustfylld energi när trycker ner nosen så långt hon kan i snön och bökar runt. Fast det kanske bara är inbillning! Hur som helst så ser det härligt ut!     

Nedan: Efter snödykning med snö på nosen i snölandskapet framträder Tulsas skönhet fullt ut! Tycker i alla fall en lätt förälskad husse!

Ovan: Dags för lite posering med de stora kompisarna! Närheten är både verklig och skenbar - Tulsa är inne på vår gård och hästarna i hagen intill. En taggtråd kan anas bakom stenmuren som här mest ser ut som en snövall. Den bruna längst till höger är ardennern och åldermannen Manolito. De båda med vita nosar är shirehästar, världens största hästras. Trots att de fortfarande är föl, ca två år, är de redan högre över manken än Manolito. Den längst till vänster heter Felicia (född 1 maj 2007) och den andra med med det lite bredare vita bandet i pannan, plus en brun fläck i det vita heter Cayenne (född 1 januari 2007). Det är fascinerande att den yngre Felicia är högre över manken än den 4 månader äldre Cayenne.  

Nedan: Vila och posering framför huset. Snö på nosen kan anas.